Var och tittade till Sarah igår, hon är lite omskakad sen Wacken. Jag blev så glad att se henne att jag nästan glömde bort att vara arg :P men tro inte att hon kom undan, jag stod och slog på henne till att börja med, sen skällde jag och sen blev jag tyst och lät Bea skälla. Sen skrattade jag till slut när den frustrerade Sarah som försökt nå fram mellan våra ord och säga att hon höll med oss fullständigt till slut lyckades få fram sitt budskap. Hon var något less på att höra allas tjat och hon hade verkligen fått sig en tankeställare själv. Jag tyckte bara det var så komiskt, det var nästan lite synd om henne. Hon visste verkligen precis själv och blev så irriterad av att ingen förstod att hon förstod! Jag kände bara igen mig själv då och kunde inte låta bli att skratta. Sarah stod då på balkongen i sin frustration och hade varit tvungen att börja röka för att lugna sig.
.
Det var så kul att se både Sarah och Bea, se att de trots alla motgångar överlevt Tyskland. Jag fick höra en hel del de var med om! Shit vilken resa! Redan från start hade allting gått galet! Men ändå har de haft så kul :) lever livet som bara den och tänjer alla gränser gör de! Oh my god.. Jag är i chock, de tänjer nästan lite väl tycker jag :P Jag har svårt att hämta mig. Men är så glad att se dem och jag tycker om dem så mycket! Ni får aldrig lämna mig! :)
Ja allting gick verkligen emot dem. Vill ni höra hela historien, gå till Sarah. Hon älskar att berätta och hon har jävulst bra inlevelse även om hennes röst är förstörd. Och dessutom är det nog hon som ska berätta allt och inte jag :)
Men en sak som hände Bea kan jag berätta om bara för att ge en föraning om hur spännande de haft det! Jag ångrar verkligen att jag inte hade följt med, tänk om jag kunnat hjälpa till? Men jag är ändå stolt över att jag sa nej, för jag måste verkligen samla mina pengar nu.. Det låter verkligen hemskt och patetiskt när jag säger det, jag vill inte vara den som överger kompisarna för pengars skull. Men jag hade inte ens pengarna, men jag hade nog kunnat låna av nån iofs.. Men ska jag komma upp med tiotusen snart får jag nog jobba på!
I vilket fall som helst! Bea tuppade nästan av längst fram under en konsert! Det var varmt, och hon fick syrebrist! Plus så hade hon vätskebrist! Till slut så bestämmer hon sig för att konserten inte är värd att dö för och hakar på ett "lemmeltåg" som hon kallade det. Men hon når inte hela vägen ut. Utan det svartnar för hennes ögon och hon sätter händerna på ett staket hon hann komma fram till. Någon säger åt henne att klättra över staketet. Så det gör hon, med hela sin långa svarta jacka och axelväska (som det självklart var helt idiotiskt att hon över huvud taget med sig under konserten), jag fattar inte att hon orkade i det tillstånd hon var i! Jag är helt klart imponerad. Hon kommer över och en vakt skyndar sig fram och säger barskt "You can't Be here!". Bea, som kan vara rätt bestämd när det gäller, säger "I need water or I'll faint!" vakten blev mer förstående och jag vet inte riktigt vad som hände exakt efter det, för Bea var så exalterad när hon berättade att det var svårt att hänga med i svängarna. Men det hon sa sen var att hon hann få så tillräckligt med syre på de sekunderna (Förmodligen de som hon pratade med vakten under) att hon kunde ta sig igenom folkhavet och bort till campingen. Där återhämtade hon sig och lade sig ner och sov.
Ja allting gick verkligen emot dem. Vill ni höra hela historien, gå till Sarah. Hon älskar att berätta och hon har jävulst bra inlevelse även om hennes röst är förstörd. Och dessutom är det nog hon som ska berätta allt och inte jag :)
Men en sak som hände Bea kan jag berätta om bara för att ge en föraning om hur spännande de haft det! Jag ångrar verkligen att jag inte hade följt med, tänk om jag kunnat hjälpa till? Men jag är ändå stolt över att jag sa nej, för jag måste verkligen samla mina pengar nu.. Det låter verkligen hemskt och patetiskt när jag säger det, jag vill inte vara den som överger kompisarna för pengars skull. Men jag hade inte ens pengarna, men jag hade nog kunnat låna av nån iofs.. Men ska jag komma upp med tiotusen snart får jag nog jobba på!
I vilket fall som helst! Bea tuppade nästan av längst fram under en konsert! Det var varmt, och hon fick syrebrist! Plus så hade hon vätskebrist! Till slut så bestämmer hon sig för att konserten inte är värd att dö för och hakar på ett "lemmeltåg" som hon kallade det. Men hon når inte hela vägen ut. Utan det svartnar för hennes ögon och hon sätter händerna på ett staket hon hann komma fram till. Någon säger åt henne att klättra över staketet. Så det gör hon, med hela sin långa svarta jacka och axelväska (som det självklart var helt idiotiskt att hon över huvud taget med sig under konserten), jag fattar inte att hon orkade i det tillstånd hon var i! Jag är helt klart imponerad. Hon kommer över och en vakt skyndar sig fram och säger barskt "You can't Be here!". Bea, som kan vara rätt bestämd när det gäller, säger "I need water or I'll faint!" vakten blev mer förstående och jag vet inte riktigt vad som hände exakt efter det, för Bea var så exalterad när hon berättade att det var svårt att hänga med i svängarna. Men det hon sa sen var att hon hann få så tillräckligt med syre på de sekunderna (Förmodligen de som hon pratade med vakten under) att hon kunde ta sig igenom folkhavet och bort till campingen. Där återhämtade hon sig och lade sig ner och sov.
.
Hemma hos Sarah igår tillbringade vi nästan 2 timmar åt att göra det Sarah gillar mest. Berätta och prata, i det här fallet om Wacken och en kille. Och det lyste verkligen om henne, hon mådde så bra. Det var så längesen jag såg henne sådär lycklig och det var så underbart att se. Det finns bara en person just nu som kan få henne att lysa sådär, det har han alltid kunnat. Jag och Bea måste skaffa hans telefonnummer så vi kan skicka in honom i olika nödlägen :) Hon hade en jäkligt rolig hämndaktion på Pontus också. Vilken lycka!
.
Man kan då lugnt säga att de här tjejerna har haft ett äventyr! :) men jag lovar! Aldrig! Inte förrän ni är 25-30 kanske, så kommer jag låta er åka iväg på något sånt där utan mig igen! Jag skiter i om jag skulle göra situationerna värre för er. Jag klarar inte av att sitta hemma och vara oroliga för er igen! Då är jag iaf där och kan hjälpa till :) Och jag lovar att, under inga omständigheter, lämna er själva i händerna på någon person ni just träffat oavsett hur trevlig personen verkar. Ni får nog jobba på att kyla ner mig det närmaste åren för nu är jag hyperparanoid!
No comments:
Post a Comment