Ååh.... Jag och Sarah klarade ut Kingdom hearts igår! Det var helt underbart slut!! Och vi blir så stört störda av det där spelet och hade hyperdamp och var hur lyckliga som helst. "Jag tror jag är käär" sa Sarah lyckligt och lade till när hon kom på sig själv "Nej, jag har klarat ut kingdom hearts!" haha. Men det är så, vi måste fan vara kära i det där jävla spelet :)
Ikväll ska jag supa skallen av mig och däcka inne på en bar, låta nån släpa hem mig och jag ska vakna på nåt ställe jag aldrig har varit förut! Hmm, när jag väl är där ska jag sno med mig några CD-skivor, för all vår musik har försvunnit från vår dator :( skitsamma, ikväll ska jag ha skitkul! Däcka inne på en bar var kanske dum idé, då missar man ju det roliga.
Friday, August 31, 2007
Wednesday, August 29, 2007
Både haglat, regnat och varit soligt idag!
Hahaha, wtf??? "Himla med ögonen som en kåt ko", hur fan gör man det? Det var ett nytt uttryck!
Hehe, och ett annat uttryck: "Du har gått så långt över linjen att du inte kan se den längre! Linjen är en prick för dig!"
Jag skrev en refräng till gårdagens utkast idag.. Problemet är bara att den är inte särskilt speciell, den kräver fortfarande bearbetning så jag har valt att glömma bort hur den gick och börja om på nåt liknande (För när man börjat på ett spår hakar man ändå in på samma sen) imorn eller så. För gör jag det får jag samma känsla, alltså den jag vill ha, men förhoppnignsvis nåt bättre! :) kanske korkat att glömma bort melodier också, men alltså, de som var bra kommer jag komma ihåg.
Haha, undrar hur många gånger jag använt den tröjan. Nödvändigt att köpa en studenttröja, men den är mysig iaf :) och pappa betalade ;)
Pontus visdomsord förföljer mig idag också. Fan
Hehe, och ett annat uttryck: "Du har gått så långt över linjen att du inte kan se den längre! Linjen är en prick för dig!"
Jag skrev en refräng till gårdagens utkast idag.. Problemet är bara att den är inte särskilt speciell, den kräver fortfarande bearbetning så jag har valt att glömma bort hur den gick och börja om på nåt liknande (För när man börjat på ett spår hakar man ändå in på samma sen) imorn eller så. För gör jag det får jag samma känsla, alltså den jag vill ha, men förhoppnignsvis nåt bättre! :) kanske korkat att glömma bort melodier också, men alltså, de som var bra kommer jag komma ihåg.
Haha, undrar hur många gånger jag använt den tröjan. Nödvändigt att köpa en studenttröja, men den är mysig iaf :) och pappa betalade ;)
Pontus visdomsord förföljer mig idag också. Fan
Tuesday, August 28, 2007
Hmm.. schysst slogan..?
Jaaa... jag och herr solstråle.. Funkade väl ihop ett tag, men inte fick jag nån färdig låt. Illa. De där satans molnen kom i vägen för vårt fina paradis och min fridfullhet så jag blev irriterad och tappade lusten att kämpa för en låt idag. Vart har all energi tagit vägen? Gud vad det märks att vintern är påväg.. Samma sak varje år.. Och humöret dalar, i samma takt som att solen är mer och mer sällan på himmelen.
en uppochnervänd värld i denna tisdagatmosfär
Hmm.. Emil fyller år på fredag. Jag och Sarah spånar på vad han kan tänkas vilja ha. Vad ger man en tjejtokig 20-årig spritgalning? Förmodligen nåt som har med tjejer, sex eller sprit att göra... ;)
Vad kallt och regnigt det varit idag.. Har eldat i pannan :P fast nu kommer solen ut.. Då får jag mig en paus och går ut och sätter mig med min gitarr. Vi två ensamma i världen, det är en härlig känsla. Och när molnen spricker upp efter regnet är det så fint och jag känner mig lite fridfullare.
Tänk att sommaren är slut snart. Vill inte tro på det.
Sanna har gett mig ett nytt motto idag: "harder, better, faster, stronger" det kommer ur en låt som hon hade
Mitt eget nya motto från i förrgår eller när det var är ju "Alla bra saker varar inte för evigt, men de som gör det är värda att fortsätta kämpa för"
Undrar vad jag ska hitta på nu. Är dags att se framåt antar jag. Och ta tag i mig sjäv. Jag måste upp från golvet alltså! Tänkte tillsammans med solen ha en låtskrivar-verkstad idag. Vi gör ett bra team! Ett av de bästa såklart! Månen och jag har det å andra sidan lite kärvt i vårt förhållande faktiskt. Han är så jävla kylig nu för tiden tycker jag. Kan ju försöka skänka mig nåt som inspiration va? Nepp! Idag är det jag och mr. beautiful sunsmile som ska skapa. När solen äntligen kommit ur molnen så tänker jag ta den här dejten på allvar!
Sedan då? Vet inte... Lite insikt skulle jag behöva. Synd att insikt är så jobbig och gör så ont. Och Pontus, han vet verkligen vad han ska säga ibland. Det kan vara ganska irriterande med hans teorier, men idag träffade han så jävla rätt och så jävla hårt att det tog ett tag för mig att hämta andan faktiskt. Det är bra med kompisar som ger en en käftsmäll när man behöver det faktiskt.
No worries ;)... Jag ska spela lite gitarr nu... Få se om solen och jag passar bra ihop. Kanske är en meant-to-be-date idag :)
Vad kallt och regnigt det varit idag.. Har eldat i pannan :P fast nu kommer solen ut.. Då får jag mig en paus och går ut och sätter mig med min gitarr. Vi två ensamma i världen, det är en härlig känsla. Och när molnen spricker upp efter regnet är det så fint och jag känner mig lite fridfullare.
Tänk att sommaren är slut snart. Vill inte tro på det.
Sanna har gett mig ett nytt motto idag: "harder, better, faster, stronger" det kommer ur en låt som hon hade
Mitt eget nya motto från i förrgår eller när det var är ju "Alla bra saker varar inte för evigt, men de som gör det är värda att fortsätta kämpa för"
Undrar vad jag ska hitta på nu. Är dags att se framåt antar jag. Och ta tag i mig sjäv. Jag måste upp från golvet alltså! Tänkte tillsammans med solen ha en låtskrivar-verkstad idag. Vi gör ett bra team! Ett av de bästa såklart! Månen och jag har det å andra sidan lite kärvt i vårt förhållande faktiskt. Han är så jävla kylig nu för tiden tycker jag. Kan ju försöka skänka mig nåt som inspiration va? Nepp! Idag är det jag och mr. beautiful sunsmile som ska skapa. När solen äntligen kommit ur molnen så tänker jag ta den här dejten på allvar!
Sedan då? Vet inte... Lite insikt skulle jag behöva. Synd att insikt är så jobbig och gör så ont. Och Pontus, han vet verkligen vad han ska säga ibland. Det kan vara ganska irriterande med hans teorier, men idag träffade han så jävla rätt och så jävla hårt att det tog ett tag för mig att hämta andan faktiskt. Det är bra med kompisar som ger en en käftsmäll när man behöver det faktiskt.
No worries ;)... Jag ska spela lite gitarr nu... Få se om solen och jag passar bra ihop. Kanske är en meant-to-be-date idag :)
Sunday, August 26, 2007
All Good Things Doesn' t Always Last - But Some Do, And That's What Keeps Me Going :)
Hmm.. Studenten är något som varade alldeles för kort tid :(
Hihi, Marias nya jobb! :) Baaaad! Gatufesten, blött och regnigt och kallt men så jäkla kul :)
Suck :(
Haha, en typisk Linn-pose! Den lovar jag varar för evigt! Hah! Jag fick en bild.. eller typ.. Haha, coolingar posar i skyltfönstret till Wear It! naw :) Hmp, cigaretter är nåt vi önskar inte varar för evigt. Bläää Vi å andra sidan varar för evigt baby ;)
Gah!! Jag klarar inte av att se killar gråta! Jag bryter ihop! det är som att hela världen går sönder! Eller tja.. det beror på vem man snackar om, är det nån sentimental jävel som gråter jämt reagerar man ju knappt, eller om det är på fyllan. Men om det verkligen är nåt allvarligt och så de där tårarna.. Jag går söööndeerr! Jag vet inte, det är nåt speciellt. För de flesta killar har en sån stolthet. Och när de inte kan hålla tillbaka smärtan längre, gah! Tortyr att titta på! Det är som att se ett blodigt lejon kämpa in i det sista tills det stupar. Utpressa mig borde vara ganska enkelt, om man bara plockar fram en hård man och får honom att gråta så faller jag fan på knä nästan.
Men jag hatar också killar som inte kan visa känslor iofs, det är bra att gråta. Men det är bara hjärtslitande att se på :P.. Äsh, det är ett annat kapitel.
Men jag hatar också killar som inte kan visa känslor iofs, det är bra att gråta. Men det är bara hjärtslitande att se på :P.. Äsh, det är ett annat kapitel.
Vet ni.. Ibland måste till och med jag inse när det är dags att ge upp. Ge upp är bara inte min grej, det är fan svårt :P men jag kan inte tvinga mig själv till bristningsgränsen helatiden, som när jag gick till jobbet och vägrade inse att jag inte kunde jobba "bara för att jag mådde lite dåligt" -trots att jag spytt samma morgon-. Men jag blir så arg! Varför har alla rätt för? Och jag blir verkligen förbannad om Maria kommer få chansen att säga "Vad är det jag har sagt helatiden?". Men det är inte över än! Bara inte riktigt riktigt än.. Jag tror på det här.
the Magic Stone Trio?ur "When the dolphins cry" by Live
-The way you bathed in light
Reminds me of that night
God laid me down
Into your rosegarden of trust
Yeah I was swept away
With nothing left to say
Some helpless fool
Yeah I was lost in a swoon of peace
You're all I need to find
And when the time is right
Come to me sweetly
Come to me-
-Oh yeah we meet again
It's like we never left
Time in between was just a dream
Did we leave this place?
This crazy fog surrounds me
You wrap your legs around me
All I can do to try and breathe
Let me breathe-
-Life is lika a shooting star
It don't matter who you are
If you only run for cover
It's just a waste of time
We are lost 'til we are found
And all these wars are over
Over
Over-
Vardagen på mitt arbete
"Jag tror jag ska börja med ridsport jag" säger ett bud till mig och pekar på ridsport-tidningen.
"Jaha" svarar jag artigt.
"Men det är ju riktigt kul det!"
"Tja, jag vet inte. Jag har aldrig prövat faktiskt" fast när jag tänkte efter hade jag nog det, nån gång när jag var liten.
"Det beror ju på vilken ridsport" säger Stefan och tycker han var jättelustig. Han börjar fnissa och sen skrattar han lite.
Vilken humor mina arbetskamrater har.
Mm.. det är ju så mysigt att tänka sig han i samband med sex.
Det är allt de fyrtio-åriga, vad ska jag kalla dem, hormonstyrda sexgalningar? de är fan inte individer i alla fall, kan snacka om här på arbetsplatsen. Visst, Per och LG och invandrarna är lite mer civiliserade faktiskt. De övriga har enbart sprit och sex i huvudet. Visst, jag bryr mig inte, det är deras liv de kastar bort, men måste de besvära mig med att snacka sex och fråga mig om saker? Det är ju verkligen nåt jag vill snacka med dem om! Not!
"Jaha" svarar jag artigt.
"Men det är ju riktigt kul det!"
"Tja, jag vet inte. Jag har aldrig prövat faktiskt" fast när jag tänkte efter hade jag nog det, nån gång när jag var liten.
"Det beror ju på vilken ridsport" säger Stefan och tycker han var jättelustig. Han börjar fnissa och sen skrattar han lite.
Vilken humor mina arbetskamrater har.
Mm.. det är ju så mysigt att tänka sig han i samband med sex.
Det är allt de fyrtio-åriga, vad ska jag kalla dem, hormonstyrda sexgalningar? de är fan inte individer i alla fall, kan snacka om här på arbetsplatsen. Visst, Per och LG och invandrarna är lite mer civiliserade faktiskt. De övriga har enbart sprit och sex i huvudet. Visst, jag bryr mig inte, det är deras liv de kastar bort, men måste de besvära mig med att snacka sex och fråga mig om saker? Det är ju verkligen nåt jag vill snacka med dem om! Not!
Friday, August 24, 2007
Muse? :) och telefonnummer på vift
Jo såhär är läget:
någon "vän" till mig, kring kretsarna runt Pontus och Anders verkar det som, delar ut mitt telefonnummer. Räckte det inte med att Annie gjorde det en gång? (Det var iofs bara ganska kul) Jag vet nämligen att en av dem pratar med Sarah på msn och nämnde nåt om dem och sen sa han att någon gett han mitt nummer. Och tro mig, han vill man inte ska ha ens nummer.
Sarah skulle lugnt kunnat gjort nåt sånt här för att jävlas men det är inte hon.
Sen vet jag att Anders sa, jag var i ett ganska förvirrat tillstånd så jag tänkte inte mycket på det då, att "vilken jävla dum idé att jag skulle ha ditt nummer". Det lät verkligen som att han snackade om en grej. Hur fick han mitt nummer? Det är inte Pontus som delar ut det(kan ju kolla iofs men) för han blev nästan sur när han upptäckte att Anders hade mitt nummer. Och han frågade mig när vi tre skulle gå på en fest hur Anders kunde ha det. Ganska anklagande faktiskt och ville ha en förklaring, men hur skulle jag kunna veta? Och Anders sa att han inte kunde minnas hur han fått det, och jag hade ingen aning.
Man kan inte bara ta reda på mitt nummer på eniro eller nåt för det står på pappa. Så hur får man mitt nummer?
Hmm, någon som vet med sig att de som partytrick brukar ge ut mitt nummer till okändas händer? "Va? Har du inte Mys nummer?? Du är ju efter! Det har ju alla! Här, vänta ska du få det."
Som topp på det har en 23-årig kis addat mig på msn och meddelar mig att en "vän" till mig (det där skumma ordet) har gett honom min msn för att min "vän" tror att jag skulle kunna gå med på ett förslag. Vad för förslag? JA, det undrade jag med! Men han ville se en bild på mig innan han gav mig förslaget, jag kan gott gissa själv vad han skulle vilja föreslå men ville höra exakt vad det gällde, men eftersom jag satt på jobbet var det lite svårt för tillfället att plocka fram någon bild. Så neeeej, jag vet inte vad förslaget är. Och jag vet inte vem han är. Och jag vet inte vem vår gemensamma "vän" är eller varför de pratade om mig.
Haha, men som Klara sa, det är ju alltid kul med lite uppmärksamhet! ;P
Hjälp! Vet ni vad jag kanske ska göra? Bo i ett 6-bäddarsrum tillsammans med Klara, Gina, Alex, Timmie och Matte! Jag tycker det känns ganska så läskigt att åka med syrrans kompisar sådär :P Det är en konsert! Muse! Tufft va? :) Skulle verkligen vara kul! Eftersom jag tycker det känns lite skumt pratade Klara med dem om vad de tyckte och alla var väldigt positiva om att jag skulle följa med, enligt vad hon sa till mig iaf. Och de tyckte inte alls att jag behövde känna så :) utan bara att det skulle va roligt om jag följde med. Och de där är ju inga jag behöver göra mig till för direkt utan jag kan vara som jag vill med dem, vilket är ett stort plus! Fast nervöst ändå :P och känns lite skumt, men vaddå, Klara umgås ju med Annies vänner och det är ändå fem år mellan dem och bara två mellan mig och Klara, som Klara glatt påpekade för mig. Så hey, varför inte? Och Matte och jag har ju till och med varit och fikat tillsammans, så herregud, så farligt kan det inte bli :) då kan jag väl inte bli helt malplacerad iaf! konserten är inte förrän i slutet på oktober dock :/
någon "vän" till mig, kring kretsarna runt Pontus och Anders verkar det som, delar ut mitt telefonnummer. Räckte det inte med att Annie gjorde det en gång? (Det var iofs bara ganska kul) Jag vet nämligen att en av dem pratar med Sarah på msn och nämnde nåt om dem och sen sa han att någon gett han mitt nummer. Och tro mig, han vill man inte ska ha ens nummer.
Sarah skulle lugnt kunnat gjort nåt sånt här för att jävlas men det är inte hon.
Sen vet jag att Anders sa, jag var i ett ganska förvirrat tillstånd så jag tänkte inte mycket på det då, att "vilken jävla dum idé att jag skulle ha ditt nummer". Det lät verkligen som att han snackade om en grej. Hur fick han mitt nummer? Det är inte Pontus som delar ut det(kan ju kolla iofs men) för han blev nästan sur när han upptäckte att Anders hade mitt nummer. Och han frågade mig när vi tre skulle gå på en fest hur Anders kunde ha det. Ganska anklagande faktiskt och ville ha en förklaring, men hur skulle jag kunna veta? Och Anders sa att han inte kunde minnas hur han fått det, och jag hade ingen aning.
Man kan inte bara ta reda på mitt nummer på eniro eller nåt för det står på pappa. Så hur får man mitt nummer?
Hmm, någon som vet med sig att de som partytrick brukar ge ut mitt nummer till okändas händer? "Va? Har du inte Mys nummer?? Du är ju efter! Det har ju alla! Här, vänta ska du få det."
Som topp på det har en 23-årig kis addat mig på msn och meddelar mig att en "vän" till mig (det där skumma ordet) har gett honom min msn för att min "vän" tror att jag skulle kunna gå med på ett förslag. Vad för förslag? JA, det undrade jag med! Men han ville se en bild på mig innan han gav mig förslaget, jag kan gott gissa själv vad han skulle vilja föreslå men ville höra exakt vad det gällde, men eftersom jag satt på jobbet var det lite svårt för tillfället att plocka fram någon bild. Så neeeej, jag vet inte vad förslaget är. Och jag vet inte vem han är. Och jag vet inte vem vår gemensamma "vän" är eller varför de pratade om mig.
Haha, men som Klara sa, det är ju alltid kul med lite uppmärksamhet! ;P
Hjälp! Vet ni vad jag kanske ska göra? Bo i ett 6-bäddarsrum tillsammans med Klara, Gina, Alex, Timmie och Matte! Jag tycker det känns ganska så läskigt att åka med syrrans kompisar sådär :P Det är en konsert! Muse! Tufft va? :) Skulle verkligen vara kul! Eftersom jag tycker det känns lite skumt pratade Klara med dem om vad de tyckte och alla var väldigt positiva om att jag skulle följa med, enligt vad hon sa till mig iaf. Och de tyckte inte alls att jag behövde känna så :) utan bara att det skulle va roligt om jag följde med. Och de där är ju inga jag behöver göra mig till för direkt utan jag kan vara som jag vill med dem, vilket är ett stort plus! Fast nervöst ändå :P och känns lite skumt, men vaddå, Klara umgås ju med Annies vänner och det är ändå fem år mellan dem och bara två mellan mig och Klara, som Klara glatt påpekade för mig. Så hey, varför inte? Och Matte och jag har ju till och med varit och fikat tillsammans, så herregud, så farligt kan det inte bli :) då kan jag väl inte bli helt malplacerad iaf! konserten är inte förrän i slutet på oktober dock :/
Sunday, August 19, 2007
Auktion!
Jag tror att jag auktioneras ut just nu.
Högst bjudande skynda till plats!
Seriöst, vad är det som händer här?
Vem av mina kompisar är det som delar ut mina kroppsdelar som aktier?
För det här är inte hela mig som auktioneras ut, nej. Eftersom så många som möjligt vill ta del så sliter de mig itu och gnager på varsitt köttben.
Alltså seriöst, jag förstår inte det här.
Vem är källan?
Nån som hört talas om ett sundsvallsband som heter Life After Death? Kanske skulle leda mig närmare mysiteriet.
Eller är det fler än en som är källan? Det verkar nästan så.
Eller är allt bara ett sammanträffande?
och vägen leder mot... dårhuset?
"It's a miracle you walk the earth, alone
It's a miracle I stand beside you
Yer like a plague in a wide open show
You pass it on like I need it the most"
Nu kommer det nog dröja lite mellan mina inlägg...
Sorry, men jobbet är slut nu ;)
Nu kommer jag kunna komma ut på msn i alla fall!
Jag är stört slut psykiskt faktiskt. vet inte riktigt vart allt kommer ifrån men det är så mycket. Ska gå i koma ett halvår eller så tror jag. Ska hälsa på mamma i alla fall. Vill åka så snart som möjligt. Ska bara gå på den där intervjun först.
Har fått varva ner lite. Ska hem och baka kladdkaka till mig sen med massa choklad istoppat. Jag behöver choklad som fan. Och en varm filt och någon att kolla på film med.
Ska gå på selånger en kort stund med Maria och Sanna också.
Jag är stört slut psykiskt faktiskt. vet inte riktigt vart allt kommer ifrån men det är så mycket. Ska gå i koma ett halvår eller så tror jag. Ska hälsa på mamma i alla fall. Vill åka så snart som möjligt. Ska bara gå på den där intervjun först.
Var så skönt att komma hem i förrgår och skrika av mig på Erla som aldrig varit så irriterande och ivägen :p Och pappa var nära på att få sig en känga också när han bad mig plocka bär. Hur fan vågade han? Just då ville jag verkligen bara lägga mig ner och sova varvat med att skrika på någon.
Erla bad mig om massa grejer också, kunde hon inte bara låta mig va. Och jag blev så stört less när datorn klappade ihop när jag skulle spela. Jag bad pappa hjälpa mig, "men inte ska du sitta inne när det är så soligt ute, ut och plocka bär istället" Gah! Jag hatade honom då. Det var fan mycket moln på himlen och så blåste det och var jättekallt, vilket jag sa till honom och då blev han sur. Jag ville bara ta det luuuugnt! Cp.
Haha, känner mig som ett PMS-monster, bortsett från att det inte är PMS utan nåt annat.
Friday, August 17, 2007
Wednesday, August 15, 2007
Crashdiet
Härligt band.. tyckte verkligen om Dave Leppard också. synd att han skulle ta sitt liv verkligen... det är han längst till höger.
Det är sån power i deras musik! Sån härlig känsla! "Riot in everyone" liksom.. Mm! Och videon till den är så bra också!
Hehe, skön still de har också va? Haha :)
Lyrics Riot in everyone
they think they can hold us down forever
but no one can beat us out of phase!
we live hard, creatin all the terror!
the government is shaded by our craze
wont take shit from no one!
breakin free, never stop!
livin rabid in the everland
oooo we're the kids of the underground
ohoh there's a riot in everyone
we're the kids of the underground
and we're loud as we tear 'em down
oooo we're the kids of the underground
ohoh there's a feelin you cant deny
there's a feelin you cant deny
coz theres a riot in everyone
they say you shall live as you are told to
i say you gotta be strong and make up your own mind
be your self not a puppet in their freakshow
coz thats the way youll end up when they beat you blind
wont take shit from anyone, NO ONE
never played by the rules
coz we're the kids of the underground
oooo we're the kids of the underground
ohoh there's a riot in everyone
we're the kids of the underground
and we're loud as we tear 'em down
oooo we're the kids of the underground
ohoh there's a feelin you cant deny
there's a feelin you cant deny
coz'theres a riot in everyone
our time, our ways,
we're the wasted generation
our life, we pay,
with our nasty reputation
we will always be living free
always on top of the misery
to live hard is a luxury
and to die of our prophecy
oooo we're the kids of the underground
we're the kids of the underground
ohoh there's a riot in everyone
we're the kids of the underground
there's a riot in everyone!
we're the kids of the underground
there's a riot in everyone!
oooo we're the kids of the underground
ohoh there's a feelin you can't deny
there's a feelin you can't deny
coz theres a riot in everyone
"Dave Lepard och Martin Sweet startade bandet 2000. Enligt Dave för att komma bort från supandet. Namnet Crashdïet kommer från en av Guns N Roses osläppta låtar, med samma namn. De har fått influenser från flera av de stora 80-tals banden, som GNR, Mötley Crüe, Hanoi Rocks.
Den 20/1-06 hittades Dave Lepard död i sin lägenhet. Detta efter att han inte svarat i telefon eller mejlat på sex dagar. Eftersom att inget brott misstänks och inte heller någon naturlig död, tror man att David Hellman (Dave Lepard) tog sitt liv."
Nya bandet. Nya sångeren längst ut till vänster.
Haha, pratade med mamma på telefon nu under min lilla rast. Hennes reaktion på lägenheten: "Jaha. Mm. Men ska du skaffa lägenhet? Det har du väl inte råd med?" Och hennes reaktion på min högsta önskan att få jobbet där det finns endast en plats ledig: "Haha, ja det kan nog bli lite svårt" Hon har ju självklart rätt, och det är det som var lite komiskt ;P
Keep your heads up!
När ska man ge upp? Det är faktiskt en jäkligt bra fråga. Själv tycker jag att man inte ska ge upp över huvud taget. Den enda som kan göra att man misslyckas med nånting är en själv enligt mig. Men om verkligen allt går emot en, till och med ens egen kropp? Vad gör man då? Det är väl då man börjar tvingas inse fakta.. Men jag tycker jag gjorde det jävligt bra som kom hit igår och jobbade ;) jag satt här en hel timme innan jag gav upp faktiskt! Så ge mig lite credit! Och står jag inte på benen idag då? :)
Fortfarande.. Det där med att ge upp är faktiskt riktigt klurigt. I alla områden. Ibland undrar jag över saker, och jag undrar om jag borde gett upp för längesen. Men det är så svårt att veta. Visst, plåga sig själv är väl onödigt om man inte får ut nåt av det, men om man får det i slutändan då? Som tex om man ser att klockan är för mycket och man inte hinner ner till affären fast man var så sugen på att baka. tänker man då: "Äh, skit samma jag kan baka imorn, jag är ändå inte så sugen idag" Eller slänger man sig fort som fan upp på cykeln och trampar iväg till affärn, kommer fram och affären har stängt, bankar på dörrarna tills nån kommer och öppnar och frågar om man får handla en snabbis? Jag röstar på det senare alternativet iaf ;) Det finns inget jag stör mig så mycket på som folk som vägrar att chansa och satsa lite på nånting de verkligen vill. Varför deppa över att nåt är omöjligt om du kan göra det möjligt?
I alla fall, för er som var oroliga. Jag mår mycket bättre idag. Jag vet inte vad det var som hände riktigt, men jag har fått för mig att det var min kropp som sa ifrån. Jag hade kanske gått lite för långt med att gömma undan saker och skjuta bort dom från mitt synfält. Det är min teori. Men jag orkar verkligen inte med sånt. Det flödade iaf fram en hel del så fort jag hade gått ifrån filmkvällen :P jag har ingen aning om vart allt kom ifrån och faktiskt, jag bryr mig inte ett skit om var det kom ifrån!
Det kan ha varit matförgiftning eller nåt sånt också, det är ju ändå rötmånad. Idag har jag bara ont i huvet och min mage skruvar lite på sig, men jag mår helt ok :) Och ja, jag ska självklart komma på den sista middagen och träffen med Siri över huvud taget, och självklart ska jag träffa Sanna och Maria så fort jag slutat jobba :) Vi ska sola idag! ;)
Haha, Linn var livrädd för mig igår. Men kan jag klandra henne? Så som jag såg ut när jag sovit i princip hela dagen och med vetskapen att jag spytt på morgonen? Äsh, var bara lite saker som behövde komma ut, haha ;) I vilket fall som helst behövde ju vi spela in låten igår, det var ju vår sista chans att göra det hos Emil. Det var sången kvar och att fixa trummorna. Jag kan inte fatta att jag sjungde in sången ännu en gång som sjukling, men ja, jag gjorde mitt bästa, jag försökte verkligen. det är speciellt med sång dock.. Försöker man och vill man för mycket, går det inte alls hela vägen.. Man måste ha den där speciella känslan och avslappningen, som faktiskt kräver lika mycket fokus, koncentration som att kunna ta bort alla tankar. Bara vara själv med sången på nåt vis. Det är iaf den uppfattningen jag har fått av situationen man gör bäst ifrån sig under.
Det är otroligt vad skönt det kan vara att bara ligga ner, sova och ta det lugnt. Inte röra sig en millimeter, inte oroa sig för nåt i hela världen.
Mm, matar mig själv med en bulle nu. Får hoppas att jag inte spyr upp den sen.
Gissa vad jag ska göra på måndag klockan nio?? Kolla på en lägenhet eller två! Tuffttuffttuuuft! Inte för jag tror att jag kan ta den.. Jag har fortfarande inget jobb (men jag håller tummarna för receptionsjobbet hos polisen!) och den gick på 3300 nånting... Så att... Visst normalpris, och fyrtio kvadrat är väl inte för dåligt? :)... Men eh... Ja.. Kanske lite för höga förhoppningar? Annars så ska jag kolla upp de där inneboendeplatserna :) det enda jag behöver är egentligen ett ställe att sova på och nånstans att förvara mat och laga mat utan att behöva beställa tid.
Fast en sak. det är skillnad på att ge upp och gå vidare. Går man vidare så finns det inget att ge upp om längre, för det finns inget kvar att kämpa för helt enkelt :)
Fortfarande.. Det där med att ge upp är faktiskt riktigt klurigt. I alla områden. Ibland undrar jag över saker, och jag undrar om jag borde gett upp för längesen. Men det är så svårt att veta. Visst, plåga sig själv är väl onödigt om man inte får ut nåt av det, men om man får det i slutändan då? Som tex om man ser att klockan är för mycket och man inte hinner ner till affären fast man var så sugen på att baka. tänker man då: "Äh, skit samma jag kan baka imorn, jag är ändå inte så sugen idag" Eller slänger man sig fort som fan upp på cykeln och trampar iväg till affärn, kommer fram och affären har stängt, bankar på dörrarna tills nån kommer och öppnar och frågar om man får handla en snabbis? Jag röstar på det senare alternativet iaf ;) Det finns inget jag stör mig så mycket på som folk som vägrar att chansa och satsa lite på nånting de verkligen vill. Varför deppa över att nåt är omöjligt om du kan göra det möjligt?
I alla fall, för er som var oroliga. Jag mår mycket bättre idag. Jag vet inte vad det var som hände riktigt, men jag har fått för mig att det var min kropp som sa ifrån. Jag hade kanske gått lite för långt med att gömma undan saker och skjuta bort dom från mitt synfält. Det är min teori. Men jag orkar verkligen inte med sånt. Det flödade iaf fram en hel del så fort jag hade gått ifrån filmkvällen :P jag har ingen aning om vart allt kom ifrån och faktiskt, jag bryr mig inte ett skit om var det kom ifrån!
Det kan ha varit matförgiftning eller nåt sånt också, det är ju ändå rötmånad. Idag har jag bara ont i huvet och min mage skruvar lite på sig, men jag mår helt ok :) Och ja, jag ska självklart komma på den sista middagen och träffen med Siri över huvud taget, och självklart ska jag träffa Sanna och Maria så fort jag slutat jobba :) Vi ska sola idag! ;)
Haha, Linn var livrädd för mig igår. Men kan jag klandra henne? Så som jag såg ut när jag sovit i princip hela dagen och med vetskapen att jag spytt på morgonen? Äsh, var bara lite saker som behövde komma ut, haha ;) I vilket fall som helst behövde ju vi spela in låten igår, det var ju vår sista chans att göra det hos Emil. Det var sången kvar och att fixa trummorna. Jag kan inte fatta att jag sjungde in sången ännu en gång som sjukling, men ja, jag gjorde mitt bästa, jag försökte verkligen. det är speciellt med sång dock.. Försöker man och vill man för mycket, går det inte alls hela vägen.. Man måste ha den där speciella känslan och avslappningen, som faktiskt kräver lika mycket fokus, koncentration som att kunna ta bort alla tankar. Bara vara själv med sången på nåt vis. Det är iaf den uppfattningen jag har fått av situationen man gör bäst ifrån sig under.
Det är otroligt vad skönt det kan vara att bara ligga ner, sova och ta det lugnt. Inte röra sig en millimeter, inte oroa sig för nåt i hela världen.
Mm, matar mig själv med en bulle nu. Får hoppas att jag inte spyr upp den sen.
Gissa vad jag ska göra på måndag klockan nio?? Kolla på en lägenhet eller två! Tuffttuffttuuuft! Inte för jag tror att jag kan ta den.. Jag har fortfarande inget jobb (men jag håller tummarna för receptionsjobbet hos polisen!) och den gick på 3300 nånting... Så att... Visst normalpris, och fyrtio kvadrat är väl inte för dåligt? :)... Men eh... Ja.. Kanske lite för höga förhoppningar? Annars så ska jag kolla upp de där inneboendeplatserna :) det enda jag behöver är egentligen ett ställe att sova på och nånstans att förvara mat och laga mat utan att behöva beställa tid.
Fast en sak. det är skillnad på att ge upp och gå vidare. Går man vidare så finns det inget att ge upp om längre, för det finns inget kvar att kämpa för helt enkelt :)
Tuesday, August 14, 2007
Blää, jag är sjuk... Jag fryser så och har så ont i huvet. Och så spydde jag i morse. Kunde knappt äta. Så frågan är väl vad jag gör på jobbet?... Det är en bra fråga... Men det skulle va så omständigt... Jag vet inte.. Jag behöver pengarna :P men korkad är man väl.. Tänk om jag spyr här? Min mage gör uppror. Men så länge man tar långa djupa andetag och fokuserar på nåt underbart
Näe alltså.. Jag ger upp. Det här går verkligen inte. Jag måste härifrån! Har så otroligt ont i magen. Klarar fan inte det här.
Näe alltså.. Jag ger upp. Det här går verkligen inte. Jag måste härifrån! Har så otroligt ont i magen. Klarar fan inte det här.
Monday, August 13, 2007
H.P. och idiotiska svennar
Ehh.. En kund sa nyss att det första man prioriterar när man är alkolist är ju inte tidningen. Hon undrade om hennes grannar hade tidningen för ibland låg det en tidning i deras låda och ibland inte. (Varför har hon koll på det?) Och hon undrade om det kanske var hennes tidning som lades i grannens låda till och från. För när de hade tidningen så fick hon den oftast inte. Och så sa hon att hennes grannar var ju alkolister och knappast ade tidningen och undrade om jag kunde kolla det åt henne. Jag stannade till. "Nej jag måste ha hört fel", tänkte jag. "Jag tyckte hon började snacka om att hennes grannar var alkolister". Jag söker rätt på hennes grannar och berättar för henne att de inte hade tidningen. "Nä, jag tänkte väl det" sa hon "Tidningen är ju inte det första man prioriterar när man är alkolist inte" Var den här människan sann? Sa hon verkligen det som det lät som hon sa? Vad fan spelar det för roll om man är alkolist eller inte?? Man kan väl vilja ha tidningen ändå! Vad fan var det hon sa egentligen? Jag hann inte riktigt reagera förrän hon hunnit lägga på.
Jag blir ungefär lika irriterad när någon kund ringer in och klagar på att deras bud är invandrare. Och får det att låta som att en invandrare inte klarar jobbet lika bra som en svensk. Jag blir alltid lika irriterad och det är en av de få gångerna som jag nästan snäser åt en kund. De har absolut ingen rätt att säga så! Och de kunde inte ha mer fel! Invandrarna är faktiskt de som sköter jobbet bäst! Jag ska inte säga att alla är lika duktiga. Det är ju fan en personlighetsfråga och inte nån jävla fråga om vart man kommer ifrån!! Men faktum är att på våran distrubition är de flesta av invandrarna näst intill felfria. Jag blir så jävla förbannad på människor som ens kan föreslå... Grr..
Och om något helt annat: Jag har snart läst ut Harry Potter!!! Gargh! X( .... Fattar inte att det är sista boken! Vill inte villintevillinteVILLINTE!
Det vore verkligen fel av J.K. att skriva fortsättning på de här böckerna.. Men det är bara så sorgligt! Vill inte att det ska ta slut! suck.. Alla böckerna är verkligen sorgliga och hemska! Allting är verkligen svart och hemskt och tragiskt egentligen. Men hon har ändå lyckats lysa in hopp, glädje och komedi i det hela. Hon gör det verkligen bra. Ushh.. vill inte veta hur det slutar.. Jag lovar att hon har skrivit ett tragiskt slut, jag kan inte tänka mig annat av henne.
I vilket fall som helst. Jag hoppas hon fortsätter skriva! :) Trots att hon förstört min glädje, återupplivat den, tagit ifrån mig hoppet, lämnat mig i en okänd värld av frustration.. Så är hon uppenbarligen en grymt bra författare då hon klarar av att göra så, och jag hoppas hoppas verkligen att hon aldrig får nog av att skriva och snart välsignar våra liv med en ny berättelse om någon annan :)
Jag blir ungefär lika irriterad när någon kund ringer in och klagar på att deras bud är invandrare. Och får det att låta som att en invandrare inte klarar jobbet lika bra som en svensk. Jag blir alltid lika irriterad och det är en av de få gångerna som jag nästan snäser åt en kund. De har absolut ingen rätt att säga så! Och de kunde inte ha mer fel! Invandrarna är faktiskt de som sköter jobbet bäst! Jag ska inte säga att alla är lika duktiga. Det är ju fan en personlighetsfråga och inte nån jävla fråga om vart man kommer ifrån!! Men faktum är att på våran distrubition är de flesta av invandrarna näst intill felfria. Jag blir så jävla förbannad på människor som ens kan föreslå... Grr..
Och om något helt annat: Jag har snart läst ut Harry Potter!!! Gargh! X( .... Fattar inte att det är sista boken! Vill inte villintevillinteVILLINTE!
Det vore verkligen fel av J.K. att skriva fortsättning på de här böckerna.. Men det är bara så sorgligt! Vill inte att det ska ta slut! suck.. Alla böckerna är verkligen sorgliga och hemska! Allting är verkligen svart och hemskt och tragiskt egentligen. Men hon har ändå lyckats lysa in hopp, glädje och komedi i det hela. Hon gör det verkligen bra. Ushh.. vill inte veta hur det slutar.. Jag lovar att hon har skrivit ett tragiskt slut, jag kan inte tänka mig annat av henne.
I vilket fall som helst. Jag hoppas hon fortsätter skriva! :) Trots att hon förstört min glädje, återupplivat den, tagit ifrån mig hoppet, lämnat mig i en okänd värld av frustration.. Så är hon uppenbarligen en grymt bra författare då hon klarar av att göra så, och jag hoppas hoppas verkligen att hon aldrig får nog av att skriva och snart välsignar våra liv med en ny berättelse om någon annan :)
Thursday, August 9, 2007
Keith Urban - Stupid Boy.. I'm being a bit sentimental today :P - lyssnar på mesiga killar som sjunger fint
Fast jag tror jag måste slå på lite hårdrock snart.. Det är sån här musik som man blir galen av efter ett tag!
.
Well, she was precious like a flower
She grew wild, wild but innocent
A perfect prayer in a desperate hour
She was everything beautiful and different
.
Stupid boy, you can't fence that in
Stupid boy, it's like holding back the wind
she laid her heart and soul right in your hands
And you stole her every dream and you crushed her plans
She never even knew she had a choice and that's what happens
When the only voice she hears is telling her she can't
Stupid boy, stupid boy
.
Oh
So what made you think you could take a life
And just push it push it around
I guess you build yourself up so high
You had to take her and break her down
she laid her heart and soul right in your hands
And you stole her every dream and you crushed her plans
She never even knew she had a choice and that's what happens
When the only voice she hears is telling her she can't
You stupid boy
.
Oh, you always had to be right but now you've lost
The only thing that ever made you feel alive
Yeah, yeah
.
Well, she laid her heart and soul right in your hands
And you stole her every dream and you crushed her plans
Yes, ya did
She never even knew she had a choice and that's what happens
When the only voice she hears is telling her she can't
You stupid boy, oh, I'm the same old
Same old stupid boy
.
It took awhile for her to figure out she could run
But when she did, she was long gone
Long gone, long gone
Ah, she's gone
.
Nobody's ever gonna love me like she loved me
And she loved me, she loved me
God please, just let her know
.
I'm sorry, I'm sorry
I'm sorry, I'm sorry
Baby, yeah, I'm down on my knees
She's never coming back to me
Wednesday, August 8, 2007
En musiker inspirerar mig
Ja Nora, Sevendust var grymma :) vilken underbar röst han hade! Helt underbar! Lyssnar på "Praise" Just nu, vilken feeeeeling!
Haha, gissa vems visitkort jag fick igår? ;) *viftar kaxigt och självsäkert med*
Gah! :D Helt otroligt! Jag älskar musiker, jag vill bara lära av dem allihopa! Jag var bara som paralyserad! Jag skulle bara så gärna vilja vara han på nåt vis! Göra som han! Jag blev helt förundrad, och avundsjuk! Det var som att hela jag fylldes med den där underbara musikkänslan och jag blev alldeles överexalterad! Min mage skenade iväg vid tanken på att själv stå där själv och det var som det bästa lyckorus man kan få! Jag ville gå bort och ställa mig bredvid honom och sjunga också. Men istället gick jag sakta förbi och in på Åhlens och kunde inte sluta le mot honom. Det var som... Jag vet inte. Jag blev bara så lycklig! Att se, jag vet inte, det betydde så mycket för mig! Han gör precis vad jag skulle vilja göra och jag blev bara så otroligt överväldigad!
Hela idén! Han gör det för att han älskar det! Han lever livet och utforskar och upptäcker och prövar på och VÅGAR!
Jag kunde inte sluta tänka på det när jag kom in på Åhléns, och jag kunde inte sluta LE! "Gud vad häftigt", tänkte jag bara. Grejen var att han såg inte ut att göra det för pengarnas skull utan bara som att han hade kul och njöt i fulla drag av att få dela med sig av sin musik. Annars står det ju gatumusikanter på gatan ganska ofta och jag brukar alltid titta med beundran på dem även om jag vet att de kanske inte riktigt vill göra det själva. Men det här var ju annorlunda! Och jag vet inte riktigt hur jag ska förklara att det var annorlunda, men jag blev bara helimpad! Det här var en musiker som gett sig ut i världen (okej, Sverige) för att sprida sin musik och se till att folk fick höra honom. Men jag förstår inte nu när jag tänker på det. Vad dum han var som inte tagit med sig skivor? Det hade jag gjort!
I vilket fall som helst! Tillbaka till historien: Jag kände att jag bara måste gå ut och slänga lite pengar i hatten. Men när jag kom ut igen var han borta! "Nej!" skrek jag inombords och började leta efter honom. Jag ville veta mer, hur det kom sig att han började spela på gatan och om han var fattig eller om det bara var på skoj, hur länge han hade spelat, om vad han tycker om att skriva egna låtar.. Jag gick bort mot vängåvan men såg honom inte, jag gav upp och gick tillbaka och såg honom sitta på torget! Jag stannade. Jag vågade inte gå fram till honom. "Sen när vågar inte jag?" tänkte jag men jag gick ändå inte fram. Jag ställde ner min väska och ringde Linn så länge. Hon skulle ju komma ner och möta mig.
Efter jag pratat med Linn dök Pontus upp framför mig. "hej!" sa jag och han lyfte upp mig och slängde runt mig ett varv. Så bestämde vi att vi skulle ses sen på dan. Och när han gått tittade jag mot den mystiska gitarrspelaren/sångaren som tidigare stått på storgatan och sjungit och nu satt på en bänk och fifflade med väskan.
Jag gick mot honom, men förbi honom, jag satte mig på en bänk vid Gubben. Han hade ju en ryggsäck så det såg inte ut som han var härifrån men tänk om han var det.. Det skulle bli pinsamt kanske? "Nää, vem bryr sig? Det är bara kul och jag måste bara få prata med han!" Tänkte jag till slut och när det såg ut som han började packa ihop sig reste jag mig direkt. Men han började inte packa, utan han började räkna pengarna.
Jag var minst sagt fascinerad av den här kisen. Det var inte det att jag var intresserad av honom som kille, det var inte riktigt så, det var lite konstigt, det här handlade enbart om mitt musikintresse.
Jag gick mot honom och stannade bredvid och vände mig mot honom. Han tittade leende upp på mig och sa Hej.
"Hej" sa jag tillbaka "Vad bra du spelade förut" vaddå klychigt?
"Tack" sa han uppriktigt och tittade förvånat men glatt på mig.
"Du har ju fått ihop en hel del" sa jag uppmuntrande och tittade menande på påsen med pengar. "Oj en hel femtilapp?" någon hade gett honom en hel femtilapp.
"näe, 500!" sa han glatt. Jag förstod inte riktigt vad han menade. Hade någon gett honom en 5hundring??
"Åh jag fattar inte att du vågar, jag har alltid velat göra sådär också! Det verkar så roligt" slapp det ur mig och vi började prata.
Han berättade att han kom ifrån Borås och att han redan varit i Malmö, och 3-4 städer till som jag inte kommer ihåg nu. Han hade varit lite nervös första gången men när han stått ett tag flöt det på naturligt och det var bara roligt sa han. Han spelade både egna låtar och kända.
Precis när vi kommit igång att prata ser jag Linn komma gående mot mig. "Fan!" tänker jag och hoppas att hon sätta sig och vänta på en bänk eller nåt för att ge mig några minuter till. Men hon misuppfattade situationen lite och tittade på mig med en min som säger "My, vad gör du? Du ska inte ragga på andra killar när du har Anton"och kommer fram till mig och säger hej och tittar sen på Marcus som sitter på bänken. Visst, han var ju snygg, men det var inte riktigt så jag tänkte. Jag blev bara så himla nyfiken! :) Jag ville bara veta allt!
Så då fick jag väl dra mig då. Men så började Marcus rota i sin väska och drog fram en lapp åt mig. Haha, det var hans visitkort!
"Tack!" sa jag glatt och förvånat. Han berättade att hans hemsida stod med där. Jag undrade om man kunde ladda ner hans låtar där.
"Nä, det är på min Myspace-sida"
"Kan man hitta till den härifrån då?" frågade jag.
Hans svar lät lite tveksamt och jag kommer inte ihåg exakt vad han sa, men man verkar kunna hitta dit på nåt sätt.
Sen sa vi hejdå och gick. Linn granskade mig och sa "Jahaa??" och väntade på en förklaring från mig.
"Men jag kunde inte låta bli!" svarade jag och det var sant. Jag berättade hela historien, och vem skulle kunna motstå att prata med någon som gör precis det man själv vill göra? Jag ville bara få en liten inblick i hur det var! Okok, jag ska inte ljuga, han var både snäll och snygg och spelade gitarr OCH sjungde, så ok: han var intressant! Men Anton behöver absolut inte vara orolig över honom. Iaf, jag ska definitivt göra samma sak! Bara att jag först måste göra så många låtar att jag har nåt att framträda med... :P
Haha, gissa vems visitkort jag fick igår? ;) *viftar kaxigt och självsäkert med*
Gah! :D Helt otroligt! Jag älskar musiker, jag vill bara lära av dem allihopa! Jag var bara som paralyserad! Jag skulle bara så gärna vilja vara han på nåt vis! Göra som han! Jag blev helt förundrad, och avundsjuk! Det var som att hela jag fylldes med den där underbara musikkänslan och jag blev alldeles överexalterad! Min mage skenade iväg vid tanken på att själv stå där själv och det var som det bästa lyckorus man kan få! Jag ville gå bort och ställa mig bredvid honom och sjunga också. Men istället gick jag sakta förbi och in på Åhlens och kunde inte sluta le mot honom. Det var som... Jag vet inte. Jag blev bara så lycklig! Att se, jag vet inte, det betydde så mycket för mig! Han gör precis vad jag skulle vilja göra och jag blev bara så otroligt överväldigad!
Hela idén! Han gör det för att han älskar det! Han lever livet och utforskar och upptäcker och prövar på och VÅGAR!
Jag kunde inte sluta tänka på det när jag kom in på Åhléns, och jag kunde inte sluta LE! "Gud vad häftigt", tänkte jag bara. Grejen var att han såg inte ut att göra det för pengarnas skull utan bara som att han hade kul och njöt i fulla drag av att få dela med sig av sin musik. Annars står det ju gatumusikanter på gatan ganska ofta och jag brukar alltid titta med beundran på dem även om jag vet att de kanske inte riktigt vill göra det själva. Men det här var ju annorlunda! Och jag vet inte riktigt hur jag ska förklara att det var annorlunda, men jag blev bara helimpad! Det här var en musiker som gett sig ut i världen (okej, Sverige) för att sprida sin musik och se till att folk fick höra honom. Men jag förstår inte nu när jag tänker på det. Vad dum han var som inte tagit med sig skivor? Det hade jag gjort!
I vilket fall som helst! Tillbaka till historien: Jag kände att jag bara måste gå ut och slänga lite pengar i hatten. Men när jag kom ut igen var han borta! "Nej!" skrek jag inombords och började leta efter honom. Jag ville veta mer, hur det kom sig att han började spela på gatan och om han var fattig eller om det bara var på skoj, hur länge han hade spelat, om vad han tycker om att skriva egna låtar.. Jag gick bort mot vängåvan men såg honom inte, jag gav upp och gick tillbaka och såg honom sitta på torget! Jag stannade. Jag vågade inte gå fram till honom. "Sen när vågar inte jag?" tänkte jag men jag gick ändå inte fram. Jag ställde ner min väska och ringde Linn så länge. Hon skulle ju komma ner och möta mig.
Efter jag pratat med Linn dök Pontus upp framför mig. "hej!" sa jag och han lyfte upp mig och slängde runt mig ett varv. Så bestämde vi att vi skulle ses sen på dan. Och när han gått tittade jag mot den mystiska gitarrspelaren/sångaren som tidigare stått på storgatan och sjungit och nu satt på en bänk och fifflade med väskan.
Jag gick mot honom, men förbi honom, jag satte mig på en bänk vid Gubben. Han hade ju en ryggsäck så det såg inte ut som han var härifrån men tänk om han var det.. Det skulle bli pinsamt kanske? "Nää, vem bryr sig? Det är bara kul och jag måste bara få prata med han!" Tänkte jag till slut och när det såg ut som han började packa ihop sig reste jag mig direkt. Men han började inte packa, utan han började räkna pengarna.
Jag var minst sagt fascinerad av den här kisen. Det var inte det att jag var intresserad av honom som kille, det var inte riktigt så, det var lite konstigt, det här handlade enbart om mitt musikintresse.
Jag gick mot honom och stannade bredvid och vände mig mot honom. Han tittade leende upp på mig och sa Hej.
"Hej" sa jag tillbaka "Vad bra du spelade förut" vaddå klychigt?
"Tack" sa han uppriktigt och tittade förvånat men glatt på mig.
"Du har ju fått ihop en hel del" sa jag uppmuntrande och tittade menande på påsen med pengar. "Oj en hel femtilapp?" någon hade gett honom en hel femtilapp.
"näe, 500!" sa han glatt. Jag förstod inte riktigt vad han menade. Hade någon gett honom en 5hundring??
"Åh jag fattar inte att du vågar, jag har alltid velat göra sådär också! Det verkar så roligt" slapp det ur mig och vi började prata.
Han berättade att han kom ifrån Borås och att han redan varit i Malmö, och 3-4 städer till som jag inte kommer ihåg nu. Han hade varit lite nervös första gången men när han stått ett tag flöt det på naturligt och det var bara roligt sa han. Han spelade både egna låtar och kända.
Precis när vi kommit igång att prata ser jag Linn komma gående mot mig. "Fan!" tänker jag och hoppas att hon sätta sig och vänta på en bänk eller nåt för att ge mig några minuter till. Men hon misuppfattade situationen lite och tittade på mig med en min som säger "My, vad gör du? Du ska inte ragga på andra killar när du har Anton"och kommer fram till mig och säger hej och tittar sen på Marcus som sitter på bänken. Visst, han var ju snygg, men det var inte riktigt så jag tänkte. Jag blev bara så himla nyfiken! :) Jag ville bara veta allt!
Så då fick jag väl dra mig då. Men så började Marcus rota i sin väska och drog fram en lapp åt mig. Haha, det var hans visitkort!
"Tack!" sa jag glatt och förvånat. Han berättade att hans hemsida stod med där. Jag undrade om man kunde ladda ner hans låtar där.
"Nä, det är på min Myspace-sida"
"Kan man hitta till den härifrån då?" frågade jag.
Hans svar lät lite tveksamt och jag kommer inte ihåg exakt vad han sa, men man verkar kunna hitta dit på nåt sätt.
Sen sa vi hejdå och gick. Linn granskade mig och sa "Jahaa??" och väntade på en förklaring från mig.
"Men jag kunde inte låta bli!" svarade jag och det var sant. Jag berättade hela historien, och vem skulle kunna motstå att prata med någon som gör precis det man själv vill göra? Jag ville bara få en liten inblick i hur det var! Okok, jag ska inte ljuga, han var både snäll och snygg och spelade gitarr OCH sjungde, så ok: han var intressant! Men Anton behöver absolut inte vara orolig över honom. Iaf, jag ska definitivt göra samma sak! Bara att jag först måste göra så många låtar att jag har nåt att framträda med... :P
Tuesday, August 7, 2007
I'm a Paranoid Android
Var och tittade till Sarah igår, hon är lite omskakad sen Wacken. Jag blev så glad att se henne att jag nästan glömde bort att vara arg :P men tro inte att hon kom undan, jag stod och slog på henne till att börja med, sen skällde jag och sen blev jag tyst och lät Bea skälla. Sen skrattade jag till slut när den frustrerade Sarah som försökt nå fram mellan våra ord och säga att hon höll med oss fullständigt till slut lyckades få fram sitt budskap. Hon var något less på att höra allas tjat och hon hade verkligen fått sig en tankeställare själv. Jag tyckte bara det var så komiskt, det var nästan lite synd om henne. Hon visste verkligen precis själv och blev så irriterad av att ingen förstod att hon förstod! Jag kände bara igen mig själv då och kunde inte låta bli att skratta. Sarah stod då på balkongen i sin frustration och hade varit tvungen att börja röka för att lugna sig.
.
Det var så kul att se både Sarah och Bea, se att de trots alla motgångar överlevt Tyskland. Jag fick höra en hel del de var med om! Shit vilken resa! Redan från start hade allting gått galet! Men ändå har de haft så kul :) lever livet som bara den och tänjer alla gränser gör de! Oh my god.. Jag är i chock, de tänjer nästan lite väl tycker jag :P Jag har svårt att hämta mig. Men är så glad att se dem och jag tycker om dem så mycket! Ni får aldrig lämna mig! :)
Ja allting gick verkligen emot dem. Vill ni höra hela historien, gå till Sarah. Hon älskar att berätta och hon har jävulst bra inlevelse även om hennes röst är förstörd. Och dessutom är det nog hon som ska berätta allt och inte jag :)
Men en sak som hände Bea kan jag berätta om bara för att ge en föraning om hur spännande de haft det! Jag ångrar verkligen att jag inte hade följt med, tänk om jag kunnat hjälpa till? Men jag är ändå stolt över att jag sa nej, för jag måste verkligen samla mina pengar nu.. Det låter verkligen hemskt och patetiskt när jag säger det, jag vill inte vara den som överger kompisarna för pengars skull. Men jag hade inte ens pengarna, men jag hade nog kunnat låna av nån iofs.. Men ska jag komma upp med tiotusen snart får jag nog jobba på!
I vilket fall som helst! Bea tuppade nästan av längst fram under en konsert! Det var varmt, och hon fick syrebrist! Plus så hade hon vätskebrist! Till slut så bestämmer hon sig för att konserten inte är värd att dö för och hakar på ett "lemmeltåg" som hon kallade det. Men hon når inte hela vägen ut. Utan det svartnar för hennes ögon och hon sätter händerna på ett staket hon hann komma fram till. Någon säger åt henne att klättra över staketet. Så det gör hon, med hela sin långa svarta jacka och axelväska (som det självklart var helt idiotiskt att hon över huvud taget med sig under konserten), jag fattar inte att hon orkade i det tillstånd hon var i! Jag är helt klart imponerad. Hon kommer över och en vakt skyndar sig fram och säger barskt "You can't Be here!". Bea, som kan vara rätt bestämd när det gäller, säger "I need water or I'll faint!" vakten blev mer förstående och jag vet inte riktigt vad som hände exakt efter det, för Bea var så exalterad när hon berättade att det var svårt att hänga med i svängarna. Men det hon sa sen var att hon hann få så tillräckligt med syre på de sekunderna (Förmodligen de som hon pratade med vakten under) att hon kunde ta sig igenom folkhavet och bort till campingen. Där återhämtade hon sig och lade sig ner och sov.
Ja allting gick verkligen emot dem. Vill ni höra hela historien, gå till Sarah. Hon älskar att berätta och hon har jävulst bra inlevelse även om hennes röst är förstörd. Och dessutom är det nog hon som ska berätta allt och inte jag :)
Men en sak som hände Bea kan jag berätta om bara för att ge en föraning om hur spännande de haft det! Jag ångrar verkligen att jag inte hade följt med, tänk om jag kunnat hjälpa till? Men jag är ändå stolt över att jag sa nej, för jag måste verkligen samla mina pengar nu.. Det låter verkligen hemskt och patetiskt när jag säger det, jag vill inte vara den som överger kompisarna för pengars skull. Men jag hade inte ens pengarna, men jag hade nog kunnat låna av nån iofs.. Men ska jag komma upp med tiotusen snart får jag nog jobba på!
I vilket fall som helst! Bea tuppade nästan av längst fram under en konsert! Det var varmt, och hon fick syrebrist! Plus så hade hon vätskebrist! Till slut så bestämmer hon sig för att konserten inte är värd att dö för och hakar på ett "lemmeltåg" som hon kallade det. Men hon når inte hela vägen ut. Utan det svartnar för hennes ögon och hon sätter händerna på ett staket hon hann komma fram till. Någon säger åt henne att klättra över staketet. Så det gör hon, med hela sin långa svarta jacka och axelväska (som det självklart var helt idiotiskt att hon över huvud taget med sig under konserten), jag fattar inte att hon orkade i det tillstånd hon var i! Jag är helt klart imponerad. Hon kommer över och en vakt skyndar sig fram och säger barskt "You can't Be here!". Bea, som kan vara rätt bestämd när det gäller, säger "I need water or I'll faint!" vakten blev mer förstående och jag vet inte riktigt vad som hände exakt efter det, för Bea var så exalterad när hon berättade att det var svårt att hänga med i svängarna. Men det hon sa sen var att hon hann få så tillräckligt med syre på de sekunderna (Förmodligen de som hon pratade med vakten under) att hon kunde ta sig igenom folkhavet och bort till campingen. Där återhämtade hon sig och lade sig ner och sov.
.
Hemma hos Sarah igår tillbringade vi nästan 2 timmar åt att göra det Sarah gillar mest. Berätta och prata, i det här fallet om Wacken och en kille. Och det lyste verkligen om henne, hon mådde så bra. Det var så längesen jag såg henne sådär lycklig och det var så underbart att se. Det finns bara en person just nu som kan få henne att lysa sådär, det har han alltid kunnat. Jag och Bea måste skaffa hans telefonnummer så vi kan skicka in honom i olika nödlägen :) Hon hade en jäkligt rolig hämndaktion på Pontus också. Vilken lycka!
.
Man kan då lugnt säga att de här tjejerna har haft ett äventyr! :) men jag lovar! Aldrig! Inte förrän ni är 25-30 kanske, så kommer jag låta er åka iväg på något sånt där utan mig igen! Jag skiter i om jag skulle göra situationerna värre för er. Jag klarar inte av att sitta hemma och vara oroliga för er igen! Då är jag iaf där och kan hjälpa till :) Och jag lovar att, under inga omständigheter, lämna er själva i händerna på någon person ni just träffat oavsett hur trevlig personen verkar. Ni får nog jobba på att kyla ner mig det närmaste åren för nu är jag hyperparanoid!
Monday, August 6, 2007
Ont!
Aoch.. Jag har så ont i hela kroppen. Fan, att gymma som en tok i två veckor och sen sluta träna tvärt är ingen bra idé! Men det var så mycket lättare med gymkort! Då kan jag liksom bara dra dit efter jobbet. Hur ska jag göra nu? Gömma mig bokom nåt gathörn för att byta om, och sen springa några varv runt stan?
Jag har aldrig haft såhär stört stel rygg! Det gör ont i hela mig! Varför skulle jag använda alla träningsmaskiner för? Skulle kanske försöka flörta in mig en gång till gratis på Step In men det går nog knappast. En gång visst men två gånger? För det första släppte han inte in mig gratis för att jag var snygg, utan det var för att jag missförstått erbjudandet de hade och inte ville köpa årskort längre, och när jag stod där så var han snäll att släppa in mig ändå :P
Hehe, ni måste läsa det här: http://ipke.blogg.se/180806210037_mys_berttelse.html ... det är från i fjol då jag jobbade här på distrubuitionen också. Tittade på Rasmus blogg nu som han aldrig uppdaterar och så läste jag det här inlägget som är så roligt eftersom den handlar om mig ;) och så tänkte jag dela med mig av hans flitighet :)
Jag har aldrig haft såhär stört stel rygg! Det gör ont i hela mig! Varför skulle jag använda alla träningsmaskiner för? Skulle kanske försöka flörta in mig en gång till gratis på Step In men det går nog knappast. En gång visst men två gånger? För det första släppte han inte in mig gratis för att jag var snygg, utan det var för att jag missförstått erbjudandet de hade och inte ville köpa årskort längre, och när jag stod där så var han snäll att släppa in mig ändå :P
Hehe, ni måste läsa det här: http://ipke.blogg.se/180806210037_mys_berttelse.html ... det är från i fjol då jag jobbade här på distrubuitionen också. Tittade på Rasmus blogg nu som han aldrig uppdaterar och så läste jag det här inlägget som är så roligt eftersom den handlar om mig ;) och så tänkte jag dela med mig av hans flitighet :)
Sunday, August 5, 2007
a baaaaad day
Sarah kom hem nuuuu!!! Jag klarar inte av att du är i Tyskland, jag vill att du ska vara trygg och säker hemma i en säng i sverige!! Jag ska tvångsmata dig med kingdom hearts och choklad, bara du kommer hem!Jag har då lärt mig att någon särskild aldrig ska åka varken utomlands, eller nånstans där det kan ingå mycket sprit, utan mig igen.
Jag har så grymt ont i mina fötter. Jag tror jag aldrig gått såhär mycket på en vecka i hela mitt liv! Bo i granloholm är fan en pärs. Påminn mig att inte köpa lägenhet där när jag ska skaffa en! Jag har ju världens sämsta skor också. Och fötterna ilar på konstiga ställen och jag börjar bli lätt stel i benen. Men om jag springer nån kilometer eller 3 idag borde det gå bort.
När jag kom in till stan efter att ha gått mina kilometrar från granloholm, så mötte jag vad jag alltid möter varje söndagmorgon. Ölburkar, vinflaskor, servetter och skräp från subway, lite glassplitter.. Men idag när jag närmade mig ST-huset såg jag blomblad på marken. Mosade, sönderslitna. Det såg så sorgligt ut att jag stannade upp. Varför? Tänkte jag bara.
Jag såg jord och gick längre fram och letade efter krukan och blomman som var ägaren till bladen. Det var en vit blomma, jag vet inte vad den heter men de är rätt vanliga. Den stod upp-och-ner med avbruten själk på ett elskåp bredvid två ölflaskor, och en del satt fast i en nummerplåt på en bil i närheten.
Okej, det var bara en blomma. Men det väckte bara tankar hos mig och jag såg mig om. Det är fan riktigt sorgligt. Jag ska inte säga att jag inte dricker själv. Det är skitkul! Men det bara slog mig. Droger och sprit, cigaretter och slagsmål. Enkla och spännande tidsfördriv. Jag kan tycka det är rätt intressant och spännande, roligt.. Vilken känsla är det inte att få smälla till någon riktigt hårt? Befriande. Som alla de här tidsfördriven.
Varför känner vi oss så fast? Varför känner de flesta människor att någonting saknas? Att de vill bli fri från vardagens bojor av känslor för andra, arbete och plikter. Det är väl uppenbart? Vem skulle vilja leva så? Jag vill vara fri. Det liv jag lever räcker inte till för mig. Jag vill så mycket mer. Men kan inte riktigt peka på vad.
Det gör mig bara så sorgsen att se människans ansikte ibland. Fatta vad hatisk jag blir ibland! Varför utsätter vi oss själva för en massa skit i onödan? Jag är precis likadan själv, men jag förstår inte! Vad är det för fel på oss?? Varför mår vi bra av olycka?
Vi tittar tillbaka i historien och skakar på huvudet åt andra, "colluseum-vad var det för idé egentligen", "Hitler-jag skulle aldrig ha lyssnat på honom". Vi ser ner på de länder som fortfarande krigar med varandra-"när ska de släppa det där egentligen?" Jag menar: Get a grip! Det din granne gör skulle du också kunna göra! Du är fullt kapabel till att döda någon oavsett hur otänkbart du tycker att det är. Det är de som tror att de är ofarliga som är farligast när något väl händer har jag fått se och höra. Med rätt känslor och rätt omständigheter är alla människor kapabla till att göra vad som helst! Jag skulle aldrig kunna se mig själv på gatan, putande med brösten och försöka locka in karlar för att tjäna mig en hacka. Även om det kan vara kul att skämta om det skulle jag aldrig vilja vara där. Men jag vet att jag mycket väl kan hamna där en dag.
Ibland vill jag bara utsättas för sådana hemskheter för att känna hur andra känner och förstå dem bättre. Jag skäms över mig själv och över oss, varför förstör vi allt som kommer i vår väg? Även oss själva?
Äsh, skit samma. Vem bryr sig egentligen? Livet är till för att levas och jag tycker man ska få leva det hur man vill, bara man gör det för sig själv. Att vara ego är väl en sak, men det är ditt liv, lev det som du känner passar bäst.
Friday, August 3, 2007
ett litet citat
"fyfan vad jag längtar till sommaren.då ska det va fest varje dag och en ny sängpartner varje kväll...yiiiha!"
hahaha.. yeah right. Vi är så bra på att hålla vad vi säger tjejer ;) vi kan fan inte planera. Jag fattar inte varför jag kämpar emot. Det är ett faktum att det är omöjligt att planera så långt i förväg!
Nån som har en aning om vem av oss det var som sa just det där citatet?
Lite synd att tävlingarna inte blir av. De såg jag faktiskt fram emot riktigt mycket.
Inte heller känslan av att lämna en man mitt i natten med endast en lapp vid sängkanten blir av att känna på.
Haha, men nån gång ska jag allt göra det, hihi :D vi har fan hela livet framför oss! Vår tid kommer! Till exempel tror jag fan jag har bestämt mig för att jag ska dra till irland och prova på det där som jag blev erbjuden :)... Inte just nu, men jag ska försöka lova det. Och jag känner ju en med gigantisk villa där som jag kan bo hos. Men nån av er får gärna följa med. För just det här vet jag inte om jag klarar själv, hehe :P det var ju ett "modelljobb" om ni kommer ihåg? En kille jag hade/har kontakt med. Det skulle bara vara kul att pröva på lixom.. Vet ju iofs inte om erbjudandet står kvar och om personen jobbar där fortfarande men det skulle vara en himla kul erfarenhet :) Jag vill ha provat på och kännt mycket innan jag dör :)
Och visst, jag har ingen erfarenhet. Men de bilderna jag skickade tyckte han ju var skitbra och han sa han skulle hjälpa mig med lite teknik. Fatta vad kul då?? :P Jag kan knappast vara så dålig! Fast... eh, nu blev jag lite osäker. Det är typ bara maria jag vågar posa sådär framför.. Annars känner man sig ju så grymt fånig! Men vem vet, han kanske får mig att känna mig jätteavslappnad?
Va fan? Sen när har jag blivit såhär feg?? klart jag ska pröva ;D Jag ska ta honom och hela agenturen med storm, så det så! De kommer inte kunna ta ögonen ifrån mig ;)
hahaha.. yeah right. Vi är så bra på att hålla vad vi säger tjejer ;) vi kan fan inte planera. Jag fattar inte varför jag kämpar emot. Det är ett faktum att det är omöjligt att planera så långt i förväg!
Nån som har en aning om vem av oss det var som sa just det där citatet?
Lite synd att tävlingarna inte blir av. De såg jag faktiskt fram emot riktigt mycket.
Inte heller känslan av att lämna en man mitt i natten med endast en lapp vid sängkanten blir av att känna på.
Haha, men nån gång ska jag allt göra det, hihi :D vi har fan hela livet framför oss! Vår tid kommer! Till exempel tror jag fan jag har bestämt mig för att jag ska dra till irland och prova på det där som jag blev erbjuden :)... Inte just nu, men jag ska försöka lova det. Och jag känner ju en med gigantisk villa där som jag kan bo hos. Men nån av er får gärna följa med. För just det här vet jag inte om jag klarar själv, hehe :P det var ju ett "modelljobb" om ni kommer ihåg? En kille jag hade/har kontakt med. Det skulle bara vara kul att pröva på lixom.. Vet ju iofs inte om erbjudandet står kvar och om personen jobbar där fortfarande men det skulle vara en himla kul erfarenhet :) Jag vill ha provat på och kännt mycket innan jag dör :)
Och visst, jag har ingen erfarenhet. Men de bilderna jag skickade tyckte han ju var skitbra och han sa han skulle hjälpa mig med lite teknik. Fatta vad kul då?? :P Jag kan knappast vara så dålig! Fast... eh, nu blev jag lite osäker. Det är typ bara maria jag vågar posa sådär framför.. Annars känner man sig ju så grymt fånig! Men vem vet, han kanske får mig att känna mig jätteavslappnad?
Va fan? Sen när har jag blivit såhär feg?? klart jag ska pröva ;D Jag ska ta honom och hela agenturen med storm, så det så! De kommer inte kunna ta ögonen ifrån mig ;)
Thursday, August 2, 2007
Wednesday, August 1, 2007
Subscribe to:
Posts (Atom)
