Haha, hemlighetsfulla söndagen ;P

Nu har jag inte uppdaterat på ett tag :P Finns lixom inte så mycket att skriva... Tappat den där blogglusten eller vad man ska kalla det för. Den där sortens skrivarlust att dela med sig av nånting man vet, tänker på, funderar över... Jag tycker det känns ganska tråkigt. Ärligt talat finns det inte så himla mycket intressant jag kan skriva om här. Skulle kunna diskutera mina framtida arbetsval så att jag åtminstone gör det nån gång, nånstans och på nåt sätt. Men det är inte särskilt intressant, och jag vill ändå gärna skriva något intressant.
Det finns en hel del saker jag skulle kunna berätta som man kan både skratta och gråta åt.. Saker jag vet att många skulle känna igen sig i. Fast att skriva det här är mycket otaktiskt med tanke på att vem som helst kan läsa här.
Några tävlingar har vi inte heller igång just nu så kan inte diskutera det. Och musiken.. äsh.. Jag blir bara deprimerad av att tänka på den. Jag är så jävla kass! Det ämnet vill jag helst inte diskutera alls.

Men vet ni.. Det finns en sak jag känner för att diskutera idag när jag tänker efter.
Eller nej förresten.. Jag har raderat allt jag skrev för jag kom på att det inte heller skulle vara så lämpligt om någon förstod eller visste vad jag pratade om. Haha, nej. Blogg har nog blivit en ganska dum idé igen. Det går i perioder ;P det beror alldeles på vad som händer runt omkring en. Och just nu är inte blogg ett lämpligt redskap för mig att använda, för man tenderar att skriva de saker man tänker på för tillfället på bloggar och det jag tänker på borde stanna där inne :P
Ärligt talat förstår jag inte hur jag får plats med så mycket tankar. Jag tänker på tok för mycket. Jag bryr mig på tok för mycket om allt och alla! Å andra sidan kan jag vara ganska svår att nå fram till om man vill prata med mig ibland.
Jag kan berätta om igår, det kan jag roa er med. Men så lite jag bara kan.
Igår snurrade verkligen allt i mitt huvud. (Det var inte bara dansen, även om den gjorde mig ganska snurrig, jag dansade stört mycket. Men jag väljer att klandra den som gav mig komplimanger för dansen och Klara som var så rolig att dansa med. Jag kunde helt enkelt inte sluta) Men det var så himla mycket saker som hände runtomkring mig som jag betraktade hjälplöst, jag kunde inte göra något åt dem. Jag kunde inte förhindra dem att hända. Allt som kom bara kom, jag tog emot det, jag kände på nåt sätt på mig de flesta saker och jag blev inte direkt förvånad.
Det var bara en som lyckades förvåna mig. Jag undrar vad det var med henne igår, jag har aldrig sett henne sån. Inte ens när hon varit full. Känslor gör verkligen en del mot en.
Jag börjar känna mig så hemma i det där gänget, de känns som en familj :P och ändå är min länk till dem knappast stark. Jag vet inte, jag har bara upplevt så mycket där att ja.. det känns så.
Igår var en helskum upplevelse. Det var egentligen inte särskilt mycket drama, ändå var det enormt mycket drama om man visste vad som låg under ytan och vad folk kände. Jag var lite rädd över att nånting skulle gå riktigt fel.. Att något skulle hända som inte skulle gå att sudda bort för någon. Fast egentligen, sen när jag tänkte en gång till, var jag inte ett dugg rädd när jag tänkte på vilka underbara människor det var det handlade om. Fast det var helt klart mycket i rörelse och jag blev bara lite yr :P
Mm.. Och en sak till... Jag hatar val. Jag tycker alltid att man förlorar så mycket och jag har svårt att låta bli att se tillbaka på dem (för i mina ögon är saker nästan aldrig för sent att ändra på) och undra om jag skulle gilla det andra alternativet bättre. Och när jag gör det kan jag inte låta bli att tänka på varför jag gör det. betyder det att jag faktiskt hellre valt det andra eller vill jag bara ha allt? Men å andra sidan, det är alltid det man väljer först som man känner mest för. Ungefär som när man spelar nåt frågespel och så väljer man riktigt veligt mellan två grejer. Man tänker först den ena, sen väljer man den andra i alla fall för man får för sig att.. ja, jag vet inte vad man får för sig. Men det är alltid det första som stämmer.
Men hjälp vad jag babblar :O är så stört trött så jag kommer somna över tangenterna snart. Sov inte så mycket igår :P Å aj, stört hungrig också... Min mage.. åhå.. inbördeskrig :P

Ujuj, se vad jag lyckats skriva utan att avslöja något alls :) eller har jag egentligen avslöjat allt? Vet inte. Jag har verkligen raderat mycket och skrivit om men vad gör man inte? nu finns det nåt att läsa iaf.

Jag har bara en sak att säga till typ.. hmm.. äsh, de som förstår tar åt sig, ok? Jag måste bara få ur mig det nånstans! Jag blir galen på alla "tillrättavisningar" eller "råd" eller vad fan man ska kalla dem för!
"Jag vet! Okej? Jag vet verkligen. Bara sluta. Tror ni inte jag har tänkt en hel del själv? Jag vet! Jag vetvetvetvetvetvet."