En musiker inspirerar mig

Ja Nora, Sevendust var grymma :) vilken underbar röst han hade! Helt underbar! Lyssnar på "Praise" Just nu, vilken feeeeeling!

Haha, gissa vems visitkort jag fick igår? ;) *viftar kaxigt och självsäkert med*
Gah! :D Helt otroligt! Jag älskar musiker, jag vill bara lära av dem allihopa! Jag var bara som paralyserad! Jag skulle bara så gärna vilja vara han på nåt vis! Göra som han! Jag blev helt förundrad, och avundsjuk! Det var som att hela jag fylldes med den där underbara musikkänslan och jag blev alldeles överexalterad! Min mage skenade iväg vid tanken på att själv stå där själv och det var som det bästa lyckorus man kan få! Jag ville gå bort och ställa mig bredvid honom och sjunga också. Men istället gick jag sakta förbi och in på Åhlens och kunde inte sluta le mot honom. Det var som... Jag vet inte. Jag blev bara så lycklig! Att se, jag vet inte, det betydde så mycket för mig! Han gör precis vad jag skulle vilja göra och jag blev bara så otroligt överväldigad!
Hela idén! Han gör det för att han älskar det! Han lever livet och utforskar och upptäcker och prövar på och VÅGAR!
Jag kunde inte sluta tänka på det när jag kom in på Åhléns, och jag kunde inte sluta LE! "Gud vad häftigt", tänkte jag bara. Grejen var att han såg inte ut att göra det för pengarnas skull utan bara som att han hade kul och njöt i fulla drag av att få dela med sig av sin musik. Annars står det ju gatumusikanter på gatan ganska ofta och jag brukar alltid titta med beundran på dem även om jag vet att de kanske inte riktigt vill göra det själva. Men det här var ju annorlunda! Och jag vet inte riktigt hur jag ska förklara att det var annorlunda, men jag blev bara helimpad! Det här var en musiker som gett sig ut i världen (okej, Sverige) för att sprida sin musik och se till att folk fick höra honom. Men jag förstår inte nu när jag tänker på det. Vad dum han var som inte tagit med sig skivor? Det hade jag gjort!
I vilket fall som helst! Tillbaka till historien: Jag kände att jag bara måste gå ut och slänga lite pengar i hatten. Men när jag kom ut igen var han borta! "Nej!" skrek jag inombords och började leta efter honom. Jag ville veta mer, hur det kom sig att han började spela på gatan och om han var fattig eller om det bara var på skoj, hur länge han hade spelat, om vad han tycker om att skriva egna låtar.. Jag gick bort mot vängåvan men såg honom inte, jag gav upp och gick tillbaka och såg honom sitta på torget! Jag stannade. Jag vågade inte gå fram till honom. "Sen när vågar inte jag?" tänkte jag men jag gick ändå inte fram. Jag ställde ner min väska och ringde Linn så länge. Hon skulle ju komma ner och möta mig.
Efter jag pratat med Linn dök Pontus upp framför mig. "hej!" sa jag och han lyfte upp mig och slängde runt mig ett varv. Så bestämde vi att vi skulle ses sen på dan. Och när han gått tittade jag mot den mystiska gitarrspelaren/sångaren som tidigare stått på storgatan och sjungit och nu satt på en bänk och fifflade med väskan.
Jag gick mot honom, men förbi honom, jag satte mig på en bänk vid Gubben. Han hade ju en ryggsäck så det såg inte ut som han var härifrån men tänk om han var det.. Det skulle bli pinsamt kanske? "Nää, vem bryr sig? Det är bara kul och jag måste bara få prata med han!" Tänkte jag till slut och när det såg ut som han började packa ihop sig reste jag mig direkt. Men han började inte packa, utan han började räkna pengarna.
Jag var minst sagt fascinerad av den här kisen. Det var inte det att jag var intresserad av honom som kille, det var inte riktigt så, det var lite konstigt, det här handlade enbart om mitt musikintresse.
Jag gick mot honom och stannade bredvid och vände mig mot honom. Han tittade leende upp på mig och sa Hej.
"Hej" sa jag tillbaka "Vad bra du spelade förut" vaddå klychigt?
"Tack" sa han uppriktigt och tittade förvånat men glatt på mig.
"Du har ju fått ihop en hel del" sa jag uppmuntrande och tittade menande på påsen med pengar. "Oj en hel femtilapp?" någon hade gett honom en hel femtilapp.
"näe, 500!" sa han glatt. Jag förstod inte riktigt vad han menade. Hade någon gett honom en 5hundring??
"Åh jag fattar inte att du vågar, jag har alltid velat göra sådär också! Det verkar så roligt" slapp det ur mig och vi började prata.
Han berättade att han kom ifrån Borås och att han redan varit i Malmö, och 3-4 städer till som jag inte kommer ihåg nu. Han hade varit lite nervös första gången men när han stått ett tag flöt det på naturligt och det var bara roligt sa han. Han spelade både egna låtar och kända.
Precis när vi kommit igång att prata ser jag Linn komma gående mot mig. "Fan!" tänker jag och hoppas att hon sätta sig och vänta på en bänk eller nåt för att ge mig några minuter till. Men hon misuppfattade situationen lite och tittade på mig med en min som säger "My, vad gör du? Du ska inte ragga på andra killar när du har Anton"och kommer fram till mig och säger hej och tittar sen på Marcus som sitter på bänken. Visst, han var ju snygg, men det var inte riktigt så jag tänkte. Jag blev bara så himla nyfiken! :) Jag ville bara veta allt!
Så då fick jag väl dra mig då. Men så började Marcus rota i sin väska och drog fram en lapp åt mig. Haha, det var hans visitkort!
"Tack!" sa jag glatt och förvånat. Han berättade att hans hemsida stod med där. Jag undrade om man kunde ladda ner hans låtar där.
"Nä, det är på min Myspace-sida"
"Kan man hitta till den härifrån då?" frågade jag.
Hans svar lät lite tveksamt och jag kommer inte ihåg exakt vad han sa, men man verkar kunna hitta dit på nåt sätt.
Sen sa vi hejdå och gick. Linn granskade mig och sa "Jahaa??" och väntade på en förklaring från mig.
"Men jag kunde inte låta bli!" svarade jag och det var sant. Jag berättade hela historien, och vem skulle kunna motstå att prata med någon som gör precis det man själv vill göra? Jag ville bara få en liten inblick i hur det var! Okok, jag ska inte ljuga, han var både snäll och snygg och spelade gitarr OCH sjungde, så ok: han var intressant! Men Anton behöver absolut inte vara orolig över honom. Iaf, jag ska definitivt göra samma sak! Bara att jag först måste göra så många låtar att jag har nåt att framträda med... :P